LitteraturMagazinets recension
av Den röda drömmen, Joakim Pirinen
Pirinen tar oss med på sanslös resa genom genrer
Joakim Pirinen är en av de märkligaste författarna i Sverige. Vare sig han skriver prosa eller tecknar serier så gör han alltid sin helt egen grej. Inga jämförelser möjliga.
Det är inte alltid så väldigt njutbart, men det är alltid originellt och häftigt.
Pirinens förra novellsamling "100 noveller" led en stor brist: den innehöll 100 noveller vilket var ganska mycket mer tröttsamt än, säg, femtio. "Den röda drömmen" innehåller inte 100 noveller, istället får varje berättelse mer utrymme och det är en klar vinst.
"Den röda drömmen" utgår från olika genrer. Sålunda finns en kärlekshistoria, två deckare, en reseskildring och mycket annat. Samtidigt är det, förstås, inte som när någon som helst annan författare ger sig i kast med dessa genrer. Ofta är det svårt att ens gissa genren utifrån berättelsen.
Novellen inom genren skräck är helt enkelt en berättelse om en man vars fru dör och skräcken ligger i hans totala oförmåga att sörja. Deckarna driver med hela deckarboomen men gör det på ett mycket märkligt och finurligt sätt.
"Den röda drömmen" är inte årets bästa bok, men den är rolig och underhållande, vilken genre den än ger sig i kast med. Som novellsamling är den något alldeles särskilt och även om själva idéerna ibland är häftigare än berättelserna så är det helt klart värt besväret att sätta sig, knäppa fast säkerhetsbältet och ge sig i kast med Pirinens associationsbanor.
Mottagen: 3 december 2013
Anmäl textfel
