Författarblogg: Mattias Lönnebo

Ett magiskt bibliotek

Detta är en filosofisk fantastisk berättelse om livets villkor, välskriven, originell och intelligent"

The Book That Wouldn’t Burn av Mark Lawrence

Det finns oförglömliga berättelser, och jag vågar påstå att denna är en sådan.

Förlagets text:

A boy has lived his whole life trapped within a vast library, older than empires and larger than cities. A girl has spent hers in a tiny settlement out on the Dust where nightmares stalk and no one goes. The world has never even noticed them. That's about to change.Their stories spiral around each other, across worlds and time. This is a tale of truth and lies and hearts, and the blurring of one into another. A journey on which knowledge erodes certainty, and on which, though the pen may be mightier than the sword, blood will be spilled and cities burned.

Som så ofta när genren är fantasy/science fiction så har verket inte översatts till svenska. Men om man inte har något emot att läsa på engelska så vill jag varmt rekommendera den. Berättelsen börjar ute i öknen där en ung flicka lever sitt ytterst spartanska och hårda liv. Plötsligt inträffar katastrofen och hennes by angrips av fiendevarelser som dödar alla utom en del barn som förs bort som slavar eller mat. (Det är oklart.) Det känns igen från andra berättelser, och jag suckar och funderar över hur författaren tänker förnya konceptet. Flicka kidnappas. Hur ska hon kämpa sig fram genom en värld där alla tycks vara emot henne? Please, kill your darlings ...

Men det blir ingen dussinberättelse. Istället förs vi in i en värld där ett surrealistiskt bibliotek, större än städer, spelar en avgörande roll. Människor och varelser befolkar detta förunderliga och farliga bibliotek, som för somliga är ett fängelse, men som för andra blir vägen till frihet och räddning.

Detta är en filosofisk fantastisk berättelse om livets villkor, välskriven, originell och intelligent, och det ska bli spännande att läsa författarens fortsatta verk i "The Library Trilogy".

Avdelning: Fantastik Taggar: #bibliotek #magi #tidsresor #portaler

2 juni 2025

Mattias Lönnebo
Mattias Lönnebo är en skönlitterär författare. Vid sidan av sitt författarliv verkar han som präst i Svenska kyrkan.

Kommentera

Phantasm en kultfilm

Phantasm från 1979 (Skräck i natten). Jag hörde ett rykte att ingen skräckfilmälskare borde missa att se Phantasm, en kultrulle från 1979. Den fick dessutom uppföljare.

Invånarna i en liten stad dör till följd av underliga omständigheter, vilket får den unge Mike (Michael Baldwin) att undersöka saken. Efter att ha upptäckt att den långe mannen (Angus Scrimm), stadens begravningsentreprenör, dödar och återupplivar liken som zombies, söker Mike hjälp från sin äldre bror, Jody (Bill Thornbury), och den lokala glassmannen Reggie (Reggie Bannister). Tillsammans försöker de locka ut och döda den långe mannen, samtidigt som de undviker hans slavar och en dödlig silverboll.

Filmen fick blandade recensioner, både sågningar men även riktigt goda. En rolig detalj är att filmen spelades in under helgerna eftersom filmarna kunde hyra utrustningen på fredag och lämna tillbaka den på måndag morgon och bara betala en dags hyra!

Den är både underhållande och spännande, men handlingen är tämligen ologisk, som den kanske ska vara i en b-skräckis! Det finns en hel del humoristiska scener, men specialeffekterna har i vissa avseenden inte tålt tidens tand. Behållningen är faktiskt lillebror Mike, 13 år. Han spelar verkligen mycket bra, till skillnad från de flesta övriga i rollbesättningen. En kuriös detalj är att han fick lära sig busköra bil under inspelningen, vilket behövs i några scener. (Var säkert roligt) När Michael besökte Japan hade han förvandlats till tonårsidol och var tvungen att fly från hundratals skrikande flickor in i en väntande limo! Idag driver Michael en skådespelarutbildning i USA.

Phantasm finns för tillfället att se på Youtube. Rekommenderas för den som gillar tokroliga B-filmer!

Avdelning: Skräck Taggar: #skräckfilm. b-film #skräck

8 maj 2025

Mattias Lönnebo
Mattias Lönnebo är en skönlitterär författare. Vid sidan av sitt författarliv verkar han som präst i Svenska kyrkan.

Kommentera

AI-genererad litteratur

men utan en människa i bakgrunden ... Vad blir det då? "

Vad är egentligen litteratur och kultur? Det är kanske den grundläggande frågan nu när det visar sig att allt fler böcker är illustrerade eller skrivan av AI. Vi har till och med exempel när författaren är AI-genererad. "Familjen Nilsson och den mystiska appen" är enligt SVT helt genererad av AI. Till och med Lova Ängsryd författaren, är påhittad av AI. (Illustrationen ovan är även den AI-genererad.)

Utvecklingen går snabbt framåt. De nu ganska plastiga illustrationerna förfinas. Och det gäller även texterna. Just nu är de inte av hög kvalitet jämfört med en människa. Jag undrar egentligen varför man över huvud taget vill köpa in AI-böcker till bibliotek och skolor eftersom den konstnärliga verkshöjden är noll? Och varför vill man ha ett verk som inte är framställt av en människa, som saknar medvetande, empati och inte kan föreställa sig hur det är att leva och kämpa? Det enda skälet jag kan företälla mig är ekonomisk vinst för utgivaren.

Däremot kan AI vara ett fantastiskt hjälpmedel i korrektur, struktur, översättning och "text till tal". Det kan var en underbar hjälp i sättning av böcker och formgivning. I skrivande stund är kanske illustrationerna där det är enklast att ta genvägen förbi en ilustratör. Bilder kan ju AI-genereras snabbt, enkelt och mycket billigt. Men även här måste vi fråga oss vad kultur är och varför vi läser böcker? Hur originella blir AI-bilder? Just nu är de inte alls originella och innehåller många konstigheter. Det blir platt och tomt. AI-kan vara ett jättebra verktyg för illustratörer, men utan en människa i bakgrunden ... Vad blir det då?

Jag spår att skrivprocessen kommer att snabbas upp avsevärt av AI och att det kommer att gå allt kvickare att producera böcker. (Precis som det har gjort med ordbehandlarens hjälp) Men var finns alla nya läsare som ska svara upp mot denna effektivisering? Kanske kommer det ändå inte att ges ut mer eftersom efterfågan lyser med sin frånvaro?

Vad är egentligen litteratur och varför behöver vi den?

Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #Ai-genererad. aiböcker #konst

25 april 2025

Mattias Lönnebo
Mattias Lönnebo är en skönlitterär författare. Vid sidan av sitt författarliv verkar han som präst i Svenska kyrkan.

Kommentera

Bok- presentation:	Stiftelsetrilogin : Stiftelsen Stiftelsen och Imperiet Den segrand
Författar- presentation:	Isaac Asimov

Mer Star Wars än Stiftelse? Stiftelsen som bok och TV-serie

Jag har just avnjutit Isaac Asimovs Stiftelsen som TV-serie. Den är producerad av David S. Goyer och Josh Friedman för Apple+

Isaac Asimovs banbrytande Stiftelsetrilogi (med uppföljare) utgjordes ursprungligen av åtta noveller som publicerades i Astounding stories 1942-1950. De samlades senare i en trilogi: Stiftelsen, Stiftelsen och imperiet och Den segrande stiftelsen. Senare utökades serien med fyra delar i romanlängd på 1980-90-talet. Böckernma utspelar sig i ett episkt format under tusentals år om civilisationers uppgång och fall i Vintergatan. Karaktärer kommer och går, men Stiftelsens grundare Hari Seldons psykohistoria består. Det är en matematisk princip som förutsäger framtiden. Hari inser att Imperiet ska rasa samman och civilisationen sjunka ner barbari. För att mänskligheten ska kunna resa sig igen samlar han vetenskapsmän i Stiftelsen på den avlägsna planeten Treminus. De ska senare kunna leda mänskligheten tillbaka på civilisationens väg. Hari förutspår ett antal kriser som Stiftelsen kommer att genomgå, och som måste klaras för att Stiftelsen ska kunna överleva.

Hur hanterar TV-serien denna massiva tidsram, flöde av personligheter och myriader världar?

Jo, genom att behålla grundhistorien och vissa karaktärer, och genom att lägga till nya händelser och trick för att få personer att existera i ett längre tidsperspektiv än ett människoliv. Från ett episkt perspektiv väljs ett närmare personligt sådant. Det läggs också till en del action och skjutande som inte fanns i böckerna. Som Asimov-fan blir jag lite besviken. En som inte har denna förväntan på mer svepande stora drag och hisnande perspektiv, och kanske inte har läst böckerna, blir nöjdare. För det är välspelat och otroligt snyggt. Kostymerna är fantastiska. I vanlig ordning byter man kön på vissa personer så att det blir lite modernare. Det är absolut en av de bättre science fiction-serierna som gjorts, även om jag tycker att "The Expance" och "Dune Prophesy" slår denna. Men jag tror faktiskt att det var ett misstag att försöka sig på att förvandla Stiftelsens episka format till ett personligt drama där man får in karaktärsutveckling och allt som hör till en vanligt TV-serie. För man hade kunnat fokusera på de ursprungliga novellerna istället och gjort ett episodiskt drama där tittaren får stå ut med att varje säsong har nya skådespelare. Jag tror att stiftelsens episka och svindlande idé hade kunnat bära det.

Stiftelsen som TV-serie är ett svårt projekt. De har ändå lyckats göra en sevärd och bra serie som inte trillar i samma svarta hål som den mindre lyckade "Maktens ringar". Stiftelsen som TV-serie får 3,5 av 5 rymdskepp av mig. Sevärd!

Avdelning: Fantastik Taggar: #science fiction #TV-.serie #rymden #Hari Seldon

23 februari 2025

Mattias Lönnebo
Mattias Lönnebo är en skönlitterär författare. Vid sidan av sitt författarliv verkar han som präst i Svenska kyrkan.

Kommentera

Att redigera sin text

Förutom att stryka kan man behöva lägga till"

Det oundvikliga är här. Boken är färdig men ändå inte. Det gedigna redigeringsarbetet återstår.

Det som alltid slår mig när jag ska förbättra en text är mängden ord som kan strykas. Ibland kan hela meningar strykas, och kanske rent av hela stycken av onödiga utvikningar. Varför stryker man i sin text? Ibland handlar det om upprepningar av ord. Men det allra viktigaste är att göra texten mer öppen för läsarens fantasi att verka i. Lämna mer utrymme och undvik för allt i världen att skriva läsaren på näsan! Övertydligheter (och för många detaljer) är något jag tar till när jag verkligen vill att läsaren ska förstå. Det är ett misstag i skönlitterära verk och hör mer hemma i vetenskapliga uppsatser eller lagtexter. Du vill måla upp en fängslande bild i läsarens fantasi, inte detaljstyra och snäva in.

Förutom att stryka kan man behöva lägga till. Framförallt för att göra karaktärerna mer levande och tydliga. Det kan handla om en viss karaktärs språk, vanor eller ticks. Om någon tex röker cigarr, lägg då in rökning, dofter och annat som har med tobak att göra så fort den figuren visar sig. Gärna i olämpliga eller konstiga sammanhang. Det tycker läsaren är underhållande. Om någon är ivrig, så låt den karaktären irritera omgivningen genom att avbryta andra osv.

Gör dialogen minnesvärd. Det karaktärer i en bok säger till varandra behöver inte vara realistiskt. När vi står framför en disk med varor kan vi diskutera priset och alternativen med säljaren. Det är i vanliga fall tråkigt och ointressant. Men om säljaren istället börjar fråga kunden något oväntat, som att kommenterar kundens parfym, eller om de kan träffas efter jobbet, blir det en helt annan sak.

Småord adverb och adjektiv. Rensa! Rensa! Rensa! Dessa gör i allmänhet texten överlastad och trög.

Puh! Det är bara att ta sig an texten och jobba vidare. När jag tror att den är klar, så är den oftast inte det. Då är det bra att låta någon annan redigera vidare och komma med förslag till förbättringar. Och efter det väntar korrekturläsningen.

Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #skriva #författare #redigering

15 februari 2025

Mattias Lönnebo
Mattias Lönnebo är en skönlitterär författare. Vid sidan av sitt författarliv verkar han som präst i Svenska kyrkan.

Kommentera

Piranesi

Jag kan verkligen rekommendera Piranesi till alla som gillar välskrivna mysterier"

En fantastisk roman om en man utan minne. Han befinner sig på en mystisk plats bestående av stora rum och salar fyllda med statyer och sjöfåglar. Mysteriet tätnar och upplösningen är dramatisk. Mycket originell och annorlunda bok som av mig får högsta betyg.

Susanna Clarke är en skicklig författare som gett ut flera originella fantasyböcker. Piranesi är den första av henne som jag har läst, och den gör mig inte besviken. Det allra mest uppfräschande är att hon undviker de flesta klyschor och bygger upp ett mysterium som gör att man blir mer nyfiken ju längre in i handlingen man kommer. Det är mycket surrealistiskt och effektivt berättat.

Förlagets text:

Piranesi lives in the House. Perhaps he always has. In his notebooks, day after day, he makes a clear and careful record of its wonders: the labyrinth of halls, the thousands upon thousands of statues, the tides that thunder up staircases, the clouds that move in slow procession through the upper halls. On Tuesdays and Fridays Piranesi sees his friend, the Other. At other times he brings tributes of food to the Dead. But mostly, he is alone. Messages begin to appear, scratched out in chalk on the pavements. There is someone new in the House. But who are they and what do they want? Are they a friend or do they bring destruction and madness as the Other claims? Lost texts must be found; secrets must be uncovered. The world that Piranesi thought he knew is becoming strange and dangerous.

Boken har tyvärr inte översatts till svenska.

Jag kan verkligen rekommendera Piranesi till alla som gillar välskrivna mysterier, och inte har något emot att bli förvirrad, innan upplösningen drabbar läsaren.

Avdelning: Fantastik Taggar: #surrealism #mysterium

10 februari 2025

Mattias Lönnebo
Mattias Lönnebo är en skönlitterär författare. Vid sidan av sitt författarliv verkar han som präst i Svenska kyrkan.

Kommentera

Bok- presentation:	Oceanen vid vägens slut
Författar- presentation:	Neil Gaiman
MP3 CD Finns i lager, 280 kr

Gaimans fall?

Neil Gaiman är en världsberömd författare som skrivit manus till åtskilliga hyllade filmer och TV-serie och många romaner. Han är framför allt känd för sin översvallande fantasi och provokativa humor. Coraline, Goda omen och Amerikanska gudar finns på de flesta bibliotek och i bokhandeln. För att inte tala om serierna på Netflix oxh andra strömningstjänster.

Nu har det skett. Gaiman har anklagats för sexövergrepp av åtta kvinnor. Det har tydligen varit av sadistisk karaktär då han ska ha krävt att kvinnorna kallade honom "Mästare". Han höll på med BSDM vilket inte är olagligt på något vis. Men det krävs ju att alla inblandade är med på allt det som sker. Anklagelserna är obehagliga, och lär kasta tonvis av grus i maskineriet för filmlanseringar och böckernas plats på barnbiblioteken. Det lär också bli svårt för honom att verka i diverse andra offenliga sammanhang över huvud taget. Jag måste ändå framhålla att han faktiskt inte är dömd. Den tidigare polisutredningen lades ned eftersom det inte finns några bevis. Vi får se hur det går.

Åter igen ställs vi inför det här att skilja på verkets kvalitet och upphovsmannens vandel. Jag önskar att det alltid vore enkelt. Men det är det inte. Särskilt inte i en tid där jämställdhetsfrågor och samtycke inte kan ha undgått någon i västvärlden.

Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #övergrepp #sex #fantasy #TV-serier

15 januari 2025

Mattias Lönnebo
Mattias Lönnebo är en skönlitterär författare. Vid sidan av sitt författarliv verkar han som präst i Svenska kyrkan.

Kommentera

Karaktärsdaning

16 november 2023