Skrivklåda och nattlig formuleringsyra
Vård av skribent (nästan) lika viktigt som VAB
Kan försäkringskassan tänka sig att vidga sina ramar lite tror ni? Jag skulle nämligen behöva vara hemma för vård av skribent ibland. Under intensiva skrivperioder tycker jag nämligen att jag uppfyller de flesta kriterierna för att få ligga hemma framför Bolibompa.
Vabba. Vård av barn. Att ta hand om någon som är för krasslig för vardagens rutiner. Vara hemma med någon som smittar och ställer till det för andra.
Känns det igen? Bra.
Nu till min fråga: Kan försäkringskassan tänka sig att vidga sina ramar lite? Jag skulle nämligen behöva vara hemma för vård av skribent ibland. När Majas pappa berättar att Maja har legat och feberyrat hela natten vill jag kunna svara att "jag förstår precis för jag har legat och formulerat hela natten".
Och jag vill att det ska vara fullt begripligt och att Majas pappa ska lägga en kall hand på min panna och säga några tröstande ord.
Och sen när Villes kliande vattkoppor är det hetaste samtalsämnet på parkeringen utanför förskolan vill jag få berätta om min skrivklåda och få väl beprövade husmorsknep till skänks.
Under intensiva skrivperioder tycker jag nämligen att jag uppfyller de flesta kriterierna för att få ligga hemma framför Bolibompa och återhämta mig. Jag orkar till exempel inte delta i ordinarie verksamhet, det vill säga tänka (på annat än mina texter), skriva (annat än mina texter) eller prata (om annat än mina texter). Jag har ingen aptit (för att jag glömmer bort tiden och därmed att äta) och mitt allmäntillstånd är under all kritik.
Okej, jag har ännu inte förfallit till den milda grad att jag slutat duscha, börjat blanda olika påstått kreativitetsförlösande substanser, isolerat mig i skogen eller blivit galen och inlagd. Den sortens spektakulära förfall som litteraturhistorien kryllar av alltså.
Men det kanske bara är en tidsfråga. Om jag inte får vara hemma för vård av skribent då och då.
Erika Wallman
Anmäl textfel
Läs mer ...
