Recension av Himlen nära. Stig Dagerman och Anita Björk : En bok om konstnärskap, livskamp och kärlek, Lo Dagerman: Varför måste Dagerman dö? - LitteraturMagazinet

 LitteraturMagazinet recenserar 
Varför måste Dagerman dö?
Foto: Kajsa Göransson

LitteraturMagazinets recension av Himlen nära. Stig Dagerman och Anita Björk : En bok om konstnärskap, livskamp och kärlek, Lo Dagerman

Varför måste Dagerman dö?

Stig behövde komma med en ny storsäljande roman efter Bränt barn 1948 och Bröllopsbesvär 1949"
Betyg: 4 Betyg: 4 Betyg: 4 Betyg: 4 Betyg: 4
Bok-
presentation:
Himlen nära. Stig Dagerman och Anita Björk : En bok om konstnärskap, livskamp och kärlek
Författar-
presentation:
Lo Dagerman

Lo Dagerman, född i äktenskapet mellan författaren Stig Dagerman och skådespelaren Anita Björk, var knappt tre år gammal när fadern begick självmord. Hon har inget minne av honom, men på långt avstånd i USA, där hon bott i över 40 år, får hon modet att närma sig sin far. Hon söker honom i arkiv, brev, böcker och i samtal med modern.

Hennes bok “Himlen nära” handlar om båda föräldrarna, deras konstnärskap och kärlek. Orden i titeln lät Stig gravera in i Anitas vigselring. Troligen är de inspirerade av Almqvists dikt “Du går icke ensam”. Båda makarna värderade Almqvist högt.

Det är hundra år sedan Stig Dagerman föddes, vilket uppmärksammas med nyutgivningar. Redan 31 år gammal 1954 lämnade han denna världen och sina läsare, men han har aldrig varit helt bortglömd. Främst i Frankrike har intresset varit stort, kanske för att Dagerman närmar sig den existentialistiska fåran i litteraturen som har haft så stor betydelse där.

Varför måste Dagerman dö? Det är väl frågan alla läsare ställer sig, och den har man försökt besvara tidigare. Bland annat har psykiatern Johan Cullberg gjort en analys. Lo Dagerman kretsar inte uttryckligen kring självmordet, men hennes skildring av Stig måste nödvändigtvis leda fram till det. Och visst finns det oroande tecken.

Hans mor lämnade honom när han var två veckor gammal. Han växte upp hos farföräldrarna som han älskade. År 1940 mördades farfadern av en psykiskt sjuk man, och farmodern dog kort därefter. Detta ledde till att Stig gjorde sitt första självmordsförsök. De skulle bli fler.

Anita och Stig fick fyra år tillsammans. Då hade han redan sin storhetstid bakom sig. Makarna beskrivs som själsfränder, men deras kärlek prövas av Stigs skaparkris. Han levde åren före sin död under stark press från förlaget Norstedts som han var skyldig en och en halv miljon i dagens penningvärde. Han hade fått förskott och även hjälp vid skilsmässan från Annemarie Götze som han hade två söner med. Förlaget betalade underhållet. Stig behövde komma med en ny storsäljande roman efter Bränt barn 1948 och Bröllopsbesvär 1949.

En sak som kan ha större betydelse än vad som framgår i Los bok är bruket av fenedrin. Det var ett amfetaminpreparat som på 1940-talet var receptfritt. Sedan skrevs det ut frikostigt av läkare. Stig arbetade företrädesvis på natten och höll sig vaken med fenedrin. Andra som fick låna hans arbetsrum upptäckte många tomma förpackningar där, och någon vittnar om Stigs glansiga blick.

På sin jakt efter ett nytt genombrott kunde Stig vara påfrestande för omgivningen. Norske Tarjei Vesaas med hustru Halldis välkomnar Stig, Anita och nyfödda Lo till sitt hus i Telemarken. Tarjei erbjuder generöst sitt arbetsrum för att skänka kollegan skrivro. Men Stig knackar på sin skrivmaskin när de andra ska sova och måste ha radion på. Vesaas dotter går i skolan, Lo är orolig på nätterna, och Stig ska hela tiden visa Anita vad han skrivit.

Anita har i alla fall ett fint minne av att bli väckt. Det är den gången då de är hemma och Stig glädjestrålande kommer in till hennes rum vid tretiden med en dukad bricka. Han har lyckats skriva en prolog till romanen om Almqvists landsflykt. “Tusen år hos Gud” vill han kalla den. Då tror de båda att det lossnat på allvar och att himlen är nära. Men mörka tankar återkommer när Anita är i Tyskland och filmar. En läkare säger till honom att hans psykiska lidande är hustruns fel. Det går inte att undvika alla självmord, men då Stig levde var psykvården i ett bedrövligt skick med bristande adekvata behandlingar.

Den senare delen av Lo Dagermans bok handlar om hennes mor. Anita och Lo har aldrig riktigt lärt känna varandra. När Lo ska föda sitt andra barn kallar hon till sig Anita. “Jag förväntar mig hennes hjälp. Jag vill att hon ska ställa upp, att hon med glädje ska ge av sig själv. Inte alltid stå i centrum. Det är nu som jag och mina barn ska står där. Det är min födslorätt.” Det är starka ord som jag blir gripen av. Det kan vara svårt att vara konstnärsbarn.

Lo Dagerman underlättar för vidare forskning genom en omfattande notapparat och en lång litteraturlista. Här handlar det dock inte om litterär analys. Den får man söka på annat håll. I “Himlen nära” är det själva skapandet med dess kris och glädje som står i fokus.

Profil: Anne-Charlotte Östman

Mottagen: 3 oktober 2023

 

Anmäl textfel

Sök bok/författare/artikel


Om LitteraturMagazinet

LitteraturMagazinet – Sveriges största litterära magasin är en redaktionell nättidskrift som hade premiär i januari 2012. Vi bevakar litteratur med författarintervjuer, recensioner, krönikor och debatt. Följ oss på Facebook, Twitter och prenumerera på vårt nyhetsbrev!
Läs mer om LitteraturMagazinet

LitteraturMagazinet recenserar

Kan vi lära av historien?

Recension: En tid för krig : Europas väg mot storkonflikt 1939 och 2022 av Wilhelm Agrell

Berättelse om en hjälte

Recension: Hand i hand med barnen till Treblinka : Berättelsen om Janusz Korczak av Margit Silberstein

Starka kvinnor i en levande forntid

Recension: Tors vrede av Elvira Birgitta Holm

Lättläst och lugnande om AI

Recension: Maskiner som tänker av Inga Strümke

Storartat om kärlek som varar

Recension: Sniglar och snö av Agneta Pleijel
Glansholms Bokhandel & Antikvariat
Kundtjänst, vardagar 9-16: 070-692 50 50
LitteraturMagazinet
Redaktör: Sandra Sandström
Ansvarig utgivare: Linus Glansholm
Teknik: Framkant Media AB
Annonsera:  Framkant Media AB