Tycker bäst om böcker som stimulerar – såväl till eftertanke som rent fysiskt
Carl Magnus Juliusson är litteraturvetare och kulturskribent och läser så fort det finns tid över. Gör det inte det – ja, då läser han ändå. Därför läser han också flera böcker åt gången för att alltid kunna ha en nära till hands beroende på tillfälle: en för resor med spårvagn, minst en för soffan och en för sängen innan det är dags att sova.
Bäst tycker han om böcker som stimulerar en – såväl till eftertanke som rent fysiskt, gärna med långa meningar och ett språk det strålar och sprakar om. De bästa är de som stannar kvar i ens medvetande långt efter att man läst färdigt dem. Om han får välja själv läser han helst modernistiska klassiker eller äldre litteratur, gärna så gammal att den går tillbaka till antikens Grekland och Rom.
Förutom litteraturen är det musiken som upptar mest av hans vakna tid, i form av att spela pop, sjunga i kör och recensera jazzskivor i Lira.
"SCUM-manifestet" är en riktig klassiker av flera anledningar. "Dels på grund av sin ständiga aktualitet, dels på grund av sin spridning. Verket kan läsas på många olika sätt", skriver Carl Magnus Juliusson. Lagom till den internationella kvinnodagen den 8 mars benar han ut vad Valerie Solanas manifest handlar om – egentligen.
Läs mer ...
Recensioner
LitteraturMagazinets recension
av
På livstid, Hans Fallada
Med en sällan skådad psykologi skildrar Fallada här ett tragiskt levnadsöde baserat på egna upplevelser"
"På livstid", av den tyske mellankrigsförfattaren Hans Fallada, skrevs 1944 under författarens vistelse på en anstalt, efter ett påstått dråpförsök på sin fru. Nu har boken kommit i nyutgåva på svenska.
Hans Fallada – eller Rudolf Ditzen som han egentligen hette – är namnet på den tidigare nästintill bortglömde, tyske mellankrigsförfattare som under de senaste åren har f&ar...
Virginia Woolf var en komplex person och författare. Traditionell, konservativ, samtidigt en av romankonstens – och essäkonstens – stora förnyare"
I Virginia Woolfs författarskap är tid ett ständigt återkommande tema. Så även i "Åren" från 1937, som nu kommer i nyöversättning.
I ”Mrs Dalloway” avbryts karaktärernas tankegångar genomgående av ljudet från Big Ben som påminner om tiden som går. I ”Vågorna” varvas de sex karaktärernas ensamma monologer med skildringar av vågor som slår mot en stran...
1915 Stridens skönhet och sorg : Första världskrigets andra år i 108 korta, Peter Englund
Men en ganska omsorgsfull notapparat och en del tekniska redogörelser påminner en med jämna mellanrum ändå om att det här faktiskt är fakta och inte fiktion"
Utan att kunna veta vad som skulle komma, skildrar Fallada här det klimat och den oordning i samhället som skulle komma att ligga till grund för nazismens slutgiltiga utbredning"
2015 börjar bra. Inte minst tack vare Hans Falladas nästan tusen sidor långa mästerverk ”Varg bland vargar” från 1937 som nu har getts ut på nytt. Tidpunkten kunde inte ha varit bättre; som en blixt från klar himmel slår den rakt ner i samtiden.
Året är 1923. Vi befinner oss i mellankrigstidens Berlin och dollarn står i 414 000 mark. Och mer ska det bli. Ett halvår och nästan sjuhundra sidor l&a...
En färdplan för prekariatet. Vägen till ett fullvärdigt medborgarskap, Guy Standing
Att befinna sig i prekariatet karaktäriseras av sårbarhet; man befinner sig i en så kallad ”prekär” situation som är långt mer omfattande än vad man kan läsa ut enbart av inkomsten under ett givet tillfälle"
Dessa korta texter utgör ett perfekt komplement till hans författarskap, ett författarskap som är så öppet, så gränsöverskridande, att det ter sig dunkelt, tangerande något mystiskt bortom"
I sina prosatexter funderar poeten Paul Celan kring den estetiska dimensionen av poesin – och om hur det är att som jude och son till föräldrar som dog i nazisternas koncentrationsläger skriva dikter på tyska.
2010-talet har så här långt varit ett bra decennium i Sverige för den som tycker om Paul Celan – en av de mest intressanta och stilbildande poeterna sprungna ur efterkrigstidens Europa.
2011 kom ”Den stora ti...
Det är med all rätt som Solnit brukar räknas som en av de författare som idag kanske mest konsekvent för vidare traditionen från 1900-talets stora essäister som Virginia Woolf, Walter Benjamin, W. G. Sebald, Susan Sontag och Marcel Proust"
Även om lösningen på ”Monogrammorden” är så intrikat och ändå välsnidad som det bara anstår en riktig deckare signerad Agatha Christie har den ändå inte riktigt samma klarhet som originalen"