Ska vi bara läsa böcker vi håller med om? - LitteraturMagazinet

 LitteraturMagazinet Debatt 

Kåkå Olsen försvarar Gina Dirawi

Ska vi bara läsa böcker vi håller med om?

Drevet kring Gina Dirawi har gått över styr. För några dagar sedan lade hon upp en bild på en kontroversiell bok i sin blogg, en bild som hon nu tagit bort och bett om ursäkt för. "Är inte det att ta avstånd? Vad mer förväntar ni er? Skampåle? Falaka? Kölhalning? Husarrest?” undrar Kåkå Olsen. "Föreställningen att man som läsare per automatik delar de åsikter som framförs i de böcker man läser är inget annat än ren galenskap" skriver hon. Själv har hon allt från "Mein Kampf" till Bibeln och Koranen i sin bokhylla – utan att vara nazist eller religiös sökare – "bara jäkligt nyfiken".


För några dagar sedan hamnade Gina Dirawi återigen i blåsväder för ett blogginlägg. Så här såg det ut på hennes blogg:

Lasse Wilhemlson är en omstridd person och drevet lät inte vänta på sig. Den ena kritikern överträffade den andra. Detta är bara ett axplock (min fetstil):

I Aftonbladet skriver Joni Nykänen att Gina Dirawi ”tipsade om en känd antisemit som kvällsläsning”.

SVT Debatt menar Henry Bronett att ”Gina Dirawi lyfter fram den kände förintelseförnekaren Lasse Wilhelmson på sin blogg”

Ulf Öfverberg, ordförande för Samfundet Israel-Sverige, tar i så att han nästan spricker: ”Gina Dirawi … hyllar nu en ökänd antisemitisk bok”, skriver han på Newsmill.

Twitter är i en klass för sig:

Magnus Sandelin (@MagnusSandelin): ”Gina Dirawi gör i kväll reklam för antisemiten Lasse Wilhelmson.”

Christofer Laurin (@dreadnallen): ”Gina Dirawi är inte antisemit, men förmedlar antisemitiska idéer.”

Isobel Hadley-Kamptz (@isobelsverkstad): ”SVT-stjärna säger att hon älskar en bok av ökänd antisemit” och ”Gina Dirawi gillar visst Lasse Wilhelmson”.

Fredrik Virtanen (@fvirtanen): ”Gina Dirawi ber om ursäkt ’om någon tog illa vid sig’. Inget avstånd från innehållet? Scary.”

Fredrik Strömberg (@stroemberg): ”Gina Dirawi uttalar sig om sitt bloggfiasko men vägrar ta avstånd från det.”

Det var en bild på en bok! Som hon har tagit bort och bett om ursäkt för! Är inte det att ta avstånd? Vad mer förväntar ni er? Skampåle? Falaka? Kölhalning? Husarrest? Har ni helt tappat koncepterna?!

En bild på en bok är just det – en bild på en bok. Hon varken tipsade om eller hyllade boken eller dess författare. Hon recenserade den inte och gav den absolut inte högsta betyg. Hon läste inte ens ut den utan tröttnade efter nio sidor, men den som är särskilt missnöjd och kreativ kan ju nu i stället ta tillfället i akt att kritisera henne för att hon inte läste ut boken och tog reda på vad Wilhelmsson står för.

Detta hände: Hon tog en bild på den bok hon valt att plocka ur bokhyllan strax innan hon gick och lade sig"

Detta hände: Hon tog en bild på den bok hon valt att plocka ur bokhyllan strax innan hon gick och lade sig. Vare sig mer eller mindre. Att detta skulle innebära att hon ”hyllar” eller ”älskar” boken, författaren och/eller budskapet är ju så dumt så klockorna stannar.

Denna föreställning att man som läsare per automatik delar – eller rentav förmedlar! – de åsikter som framförs i de böcker (artiklar, bloggar etc.) man läser är inget annat än ren galenskap, liksom föreställningen att någons läsvanor och innehållet i någons bokhylla per automatik säger något om vederbörandes åsikter och personlighet.

I Expressen den 23 november säger Jonathan Leman på Expo att ”det här är inget man kan plocka upp i bokhandeln utan man måste söka sig till det”. I den mån det är relevant, så fick Gina Dirawi fick boken av någon som satte den i händerna på henne. Det finns även andra platser att handla böcker på än i bokhandeln.

Jag gör ett rimligt antagande att mitt privata bibliotek ger en god bild av vem jag är och vad jag är intresserad av, men där står också Mein Kampf och böcker skrivna av Jimmy Windeskog och Karl Gungner. Jag har även Bibeln, Koranen, The Satanic Bible, Mormons bok och några hyllmeter böcker om häxeri. Nazist? Nationalist? Främlingsfientlig i största allmänhet? Religiös sökare? Nä. Bara a(nti)teist och jäkligt nyfiken. Jag kan inte heller redogöra för exakt varifrån jag har fått alla mina böcker (det vore orimligt då jag har väldigt många) eller hur jag ”sökte mig till dem”, men för mig är det helt okontroversiellt att man kan snubbla över eller råka få tag i lite vad som helst. Är jag verkligen den enda som har gått in på ett antikvariat och plockat på mig gamla böcker som väckt nyfikenhet? Som letat efter en bok om ett visst ämne men råkat hitta någon annan och passat på att köpa den också? Köpt en bok bara för att den verkade så udda?

För man kan ju ”tolka” – eller så kan man ta reda på hur det verkligen ligger till. Och alltför ofta nöjer sig folk i allmänhet med att ”tolka” – eller som jag föredrar att kalla det: fill in the blanks; att medelst gissningar på egen hand fylla i informationsluckor. Resultatet blir en onyanserad debatt. Svart eller vitt. Antingen eller. Polemik och dikotomi. Binäritet. Tillåt mig att skrika och kväva skriken i min skämskudde.

Jag älskar att läsa sådant jag inte håller med om"

Inser ingen konsekvenserna av en situation där alla bara läser böcker som de håller med om? Eller är det kanske just det som Gina Dirawis belackare gör – det skulle ju onekligen förklara denna oförståelse inför att vissa ibland väljer att läsa något de inte vet vad det är eller sådant som kan betraktas som kontroversiellt.

Jag älskar att läsa sådant jag inte håller med om: Åsikter jag inte håller med om ger mig styrka i de åsikter jag har och hjälper mig att utveckla mina egna argument. Ni borde testa själva – det kan vara riktigt givande.

SVT:s Peter Nyrén tar Gina Dirawi i försvar, men säger på SVT Debatt att det ”var tanklöst och dumt av Gina Dirawi att blogga om en bok utan att veta vad den innehöll, skriven av en författare hon inte kände till” – och jag förstår nu att även jag och övriga medlemmar i Bokbloggsmaffian måste börja bli lite försiktiga med vad vi bloggar om för vi kan ju bli utpekade som både det ena och det andra! Hos oss är det nämligen inte särskilt ovanligt med bilder på okända böcker av okända författare som vi är nyfikna på därför att vi är, just det, nyfikna. Vare sig mer eller mindre.

Googla titel och författare innan läsning påbörjas och Instagramma absolut inte bilder på böcker som du inte googlat. Check!

Ja, Gina Dirawi är en offentlig person, men nej, hon är inte livegen"

Jag minns plötsligt Aftonbladets krigsrubrik i september förra året: ”Så slår du ditt barn – boken säljs i Sverige”. I artikeln gör sedan chockavslöjandet att ”till exempel Adlibris och Bokus” säljer böckerna. ”Detta trots att barnaga är förbjudet i Sverige sedan 1979.”

Ja, Gina Dirawi är en offentlig person, men nej, hon är inte livegen. Det finns gränser för vad offentliga personer kan göra, men att en bild på en bok skulle vara över gränsen är onyanserat och rentav absurt.

Och apropå Gina Dirawis palestinska ursprung: Hade reaktionen blivit densamma om det i stället hade varit Isabella Löwengrip som lagt upp bilden i fråga? Nej, jag tror faktiskt inte det. Samma människor som pekar ut Gina Dirawi som antisemit blottar sina egna förutfattade meningar.
 


Profil: Kåkå Olsen

28 november 2012
 

Anmäl textfel

 Har varit i blåsväder tidigare 

Gina Dirawi har tidigare varit i blåsväder för ett blogginlägg. Det handlade om ett Israelkritiskt inlägg på bloggen daterat maj 2010. Inlägget drogs fram och fick kritik något år efter att det skrevs, när Gina Dirawi precis utsetts till programledare för Melodifestivalen 2012. I februari i 2012 förklarade hon sitt blogginlägg så här (i Svenska Dagbladet)

"Jag förstod inte varför folk ska behandlas olika beroende på varifrån de kommer. När jag drog parallellen med Hitler var det för han inte ville att judar skulle ha samma rättigheter som andra. Men jag skrev det på ett sätt som var öppet för missförstånd. Det som fick mig att känna mig som skit var att någon kunde tro att jag ville förringa Förintelsen. Man tar för givet att bara för att jag har palestinsk bakgrund ska jag hata judar."

Om LitteraturMagazinet

LitteraturMagazinet – Sveriges största litterära magasin är en redaktionell nättidskrift som hade premiär i januari 2012. Vi bevakar litteratur med författarintervjuer, recensioner, krönikor och debatt. Följ oss på Facebook, Twitter och prenumerera på vårt nyhetsbrev!
Läs mer om LitteraturMagazinet

LitteraturMagazinet recenserar

Välkommen till Franks värld

Recension: Planeten Frank av David Yoon

Tät relationsroman där vemodet får ta plats

Recension: Sent på dagen av Tessa Hadley

Kristoffer Bark - lite blekare än Maria Wern

Recension: Dotter saknad av Anna Jansson

Hur var Förintelsen möjlig?

Recension: Varför kunde det ske? : det finns många förklaringar till Förintelsen av Barbro Eberan

En Mann för vår tid

Recension: Fyra noveller : Tonio Kröger ; Tristan ; Döden i Venedig ; Mario och trollkarlen av Thomas Mann
Glansholms Bokhandel & Antikvariat
Kundtjänst, vardagar 9-16: 070-692 50 50
LitteraturMagazinet
Redaktör: Sandra Sandström
Ansvarig utgivare: Linus Glansholm
Teknik: Framkant Media AB
Annonsera:  Framkant Media AB