Recension av Det hemliga pianot : från Maos arbetsläger till de stora konsertscenerna, Xiao-Mei Zhu: Under det röda oket - LitteraturMagazinet

 LitteraturMagazinet recenserar 
Under det röda oket

LitteraturMagazinets recension av Det hemliga pianot : från Maos arbetsläger till de stora konsertscenerna, Xiao-Mei Zhu

Under det röda oket

Kanske inte den vackraste boken rent språkmässigt, och initialt blir jag lite irriterad över den väldigt förenklade indelningen av en västerländsk kultur och en kinesisk. Men det var länge sen jag lärde jag lärde mig så mycket av en bok"
Betyg: 3 Betyg: 3 Betyg: 3 Betyg: 3 Betyg: 3
Bok-
presentation:
Det hemliga pianot : från Maos arbetsläger till de stora konsertscenerna
Författar-
presentation:
Xiao-Mei Zhu

Xiao-Mei är konsertpianist. Hon föddes 1949 i Kina och var sjutton år gammal när kulturrevolutionen började. Hon hade då varit inskriven på Pekings konservatorium i sju år. "Det hemliga pianot" är titeln på hennes memoarer som kom på franska 2007.

Det är en rakt igenom fascinerande livshistoria som Xiao-Mei har att berätta. Den första delen utspelar sig i Kina under barndomen och ungdomsåren. Våldsamheter, hjärntvätt, och långa år i arbetsläger präglar tillvaron utöver pianospelandet. Den senare delen handlar om Xiao-Meis liv i västvärlden. Först runtom i USA där hennes bristfälliga engelska gör det svårt att bo och leva, och sedan Frankrike och Paris där hennes slumrande musikaliska karriär tog fart. Det är ett händelserikt liv, och boken känns längre än sina knappa 300 sidor.

Xiao-Mei växte upp i Peking med sina föräldrar, sin mormor, och inte mindre än fyra systrar. 

"I Kina på den tiden var det alltid ett bekymmer att få en flicka, att få två eller tre var en belastning. Att få fem utan ens en enda pojke, det var en tung börda".

Det hade funnits pengar i familjen, men det mesta försvann under det kinesiska inbördeskriget. När familjen inte längre kunde bo kvar i Shanghai lät hennes far dock frakta moderns piano till Peking. En klok åtgärd eftersom Xiao-Mais mamma då kunde försörja familjen som pianolärare, och lilla Xiao-Mei själv fattade tycke för instrumentet. Hennes mormor älskade teater, och den här typen av "borgerliga" intressen, som musik och teater, och det faktum att familjen tidigare varit rik, gjorde dem till chushen buhao, folk med dåligt ursprung. Dubbelmoralen är påtaglig. För de välklädda skolkamraterna vars föräldrar har höga poster i regeringen eller armén, är det oproblematiskt att ta flyget till kusten under loven. 

På konservatoriet, Xiao-Meis internatskola där eleverna studerade de stora västerländska kompositörerna, handlade inte bara status, utan karriären och till och med överlevnaden, om att inte förknippas med chushen buhao. Xiao-Mei var hängiven maoist, hon upprördes (med rätta) över de slavliknande arbetsvillkor som fattiga jordbrukare levt under och gladdes åt Maos förbättringar. Men med ett par förflugna ord råkar hon få hela skolans ögon på sig, och vännerna tar avstånd. 

"Det hemliga pianot" är kanske inte den vackraste boken rent språkmässigt, och initialt blir jag lite irriterad över den väldigt förenklade indelningen av en västerländsk kultur och en kinesisk. Men det var länge sen jag lärde jag lärde mig så mycket av en bok. Bortsett från någon enstaka bok ("Kinesen" av Henning Mankell) har jag inte bekantats med det kinesiska 1900-talet på det sätt som jag i böcker och filmer mött världskrigen, atombomberna, Sovjetunionen, förintelsen, apartheid med mera.

Xiao-Mei ger en väldigt bra bild av hur det var att vara ung under Maos styre. Den andra delen av boken är av förklarliga skäl inte lika intressant. Den liknar andra biografier om svårigheterna med att skaffa sig en framgångsrik karriär, men vid det laget har jag redan fattat tycke för Xiao-Mei. 

Profil: Sandra Sandström

Mottagen: 21 juli 2019

 

Anmäl textfel

Sök bok/författare/artikel


Om LitteraturMagazinet

LitteraturMagazinet – Sveriges största litterära magasin är en redaktionell nättidskrift som hade premiär i januari 2012. Vi bevakar litteratur med författarintervjuer, recensioner, krönikor och debatt. Följ oss på Facebook, Twitter och prenumerera på vårt nyhetsbrev!
Läs mer om LitteraturMagazinet

LitteraturMagazinet recenserar

Med rätt att sörja

Recension: Svartstilla av Susanne Skogstad

Tunn linje mellan framgång och katastrof

Recension: Fallet av Lars Wilderäng

En bok om det obeständiga

Recension: Den tunna isen av Lena Einhorn

Kärnfullt när bok blir serie

Recension: Guldkompassen 1 av Stéphane Melchior

Välkommen till Franks värld

Recension: Planeten Frank av David Yoon
Glansholms Bokhandel & Antikvariat
Kundtjänst, vardagar 9-16: 070-692 50 50
LitteraturMagazinet
Redaktör: Sandra Sandström
Ansvarig utgivare: Linus Glansholm
Teknik: Framkant Media AB
Annonsera:  Framkant Media AB