Carolina Landin
Legend - en dystopi i min smak
Jag började läsa Legend sent i fredags kväll – och det var rätt dumt för på lördagen hade jag en massa annat inbokat som skulle göras. Och jag ville inte sluta läsa, för den här boken var precis vad jag ville ha just nu. Det var infernaliskt spännande, det var hemligheter som avslöjades bit för bit, det var kärlek och det var dystopi.
Avdelning: Fantastik Taggar: #dystopi #spänning #kärlek #recension #12-15 #15-20
Kommentera
/Visa 3 kommentarer
Carolina Landin
Vi måste sluta ses på det här sättet
Det jag gillar mest med den här boken är det delade berättarperspektivet: vartannat kapitel berättas ur Hannas synvinkel, vartannat ur Jens. Jag har alltid tyckt om böcker med olika berättarperspektiv, men när det handlar om en kärlekshistoria blir det alldeles extra perfekt. Vad tänkte han när hon sa så? Har hon magen lika full av lyckopirr som han? När jag själv var i tonåren läste jag två böcker som jag fullständigt älskade och läste flera, flera gånger: Förbjudet hette den första och Tillåtet hette fortsättningen. De handlade om Karl-Ludvig och Johanna som blev kära i varandra, och det var mycket beröring, blickar, pirr och spänning. De var skrivna av Hans-Eric Hellberg och Elvira Birgitta Holm tillsammans, och de skrev vartannat kapitel (Hellberg om Johanna och Holm om Karl-Ludvig, jag gillade kapitlen om Johanna bäst minns jag). Det som gjorde dessa böckerna så himla bra var just det där att berättarperspektivet växlade mellan Johanna och Karl-Ludvig - och det är precis så det blir här med Vi måste sluta ses på det här sättet. Jag blir inte jätteimpad av deras kärleksstory (mer av deras dialoger) eller av dem själva heller - men just växlandet mellan vad de upplever gör det här till en riktigt bra bok ändå.
Avdelning: Ungdom Taggar: #uppväxtskildring #kärlek #vänskap #gymnasiet #15-20 #unga vuxna #recension
Kommentera
Carolina Landin
Drömgångare
På bokens första sidor finns något som kallas ”Klärvoajansens sju klasser” och som ser ut som ett avancerat organisationsschema. Jag började med att studera det en stund. Här kryllar av spännande benämningar och namn som ”tarvliga augurer”, ”sniffare” eller "okulomantiker”. Väldigt intressant - men jag förstod inte mycket. Sen började jag läsa boken, och de första kapitlen kändes lite som att läsa det där organisationsschemat en gång till. Det var väldigt många namn, och beteckningar, och slanguttryck och inte helt lätt att hänga med i vad som hände. Men London var man i, det förstod jag. Och året skulle vara 2059 – men historieskrivningen fram till bokens 2059 var nog inte riktigt som vår egen. Här pratades om voajanter som ett helt eget folkslag, och om sektorer, Scion, RST, eterbossar, och vakter som kallades NVD. Jag läste optimistiskt vidare och tänkte att det här ger sig nog.
Avdelning: Ungdom Taggar: #dystopi #London #Oxford #magi #fantasy #kärlek #klärvoajans15-20 #recension
Kommentera
/Visa 3 kommentarer
Carolina Landin
Var är Alaska?
Anmäl textfel
Aktuella recensioner
Bläddervänligt om världens hästraser
Recension: Fakta om hästar och ponnyer : Lär dig allt om världens hästraser av Kritika Gupta
Zelenskyj och den ryska propagandan
Recension: Spelaren : Volodymyr Zelenskyj och kriget i Ukraina av Simon Shuster
Kan vi lära av historien?
Recension: En tid för krig : Europas väg mot storkonflikt 1939 och 2022 av Wilhelm Agrell
Berättelse om en hjälte
Recension: Hand i hand med barnen till Treblinka : Berättelsen om Janusz Korczak av Margit Silberstein
