Mattias Lönnebo
Episk fantasy i en antik värld
Min roman “Den första sången” utspelar sig i en värld som är starkt inspirerad av antikens länder. Det gäller inte bara de fiktiva städerna och miljöerna, värderingar, kulturen och kulten, utan även mytoligien. Själva boktiten “Den första sången” är identisk med namnet på den första strofen i Homeros Iliaden. I min bok är det namnet på skapelsens sång, ur vilken allt, även gudarna, är sprunget. Och oroa er inte: den är skriven med normal prosa och inte på hexameter!
Avdelning: Fantastik Taggar: #romarriket #magi #gladiatorer #queer #episk
Kommentera
Mattias Lönnebo
Urslula Le Guin får stort litteraturpris
Feminist, världsberömd författare och drömmare
Urslula Le Guin fick nyligen ta emot ett av Amerikas finaste bokpriser ur Neil Gaimans hand, ”the Medal for Distinguished Contribution to American Letters 2014” Detta pris avser att belöna ”individer som haft en exceptionell påverkan på landets kulturella arv”.
Avdelning: Fantastik Taggar: #fantasy #pris #feminism #queer #sagor #sociologi
Kommentera
Sebastian Lönnlöv
Arga manifest
Jag har läst två manifest på sistone: "Queer Nation-manifestet" och "SCUM-manifestet". Texten som lade grunden till den ilskan queeraktivismen, i spåren av aids, och så en av de mest omdiskuterade moderna texterna någonsin.
"Queer Nation-manifestet" finns fritt tillgängligt på nätet, i svensk översättning tack vare Lesbisk Pocket - sedan start har Queer Nations manifest bara varit menat för icke-kommersiell spridning. "SCUM-manifestet" av Valerie Solanas har Sara Stridsbergs översatt och skrivit ett intressant förord till.
Vad är då skillnaderna - och likheterna?
Taggar: #kvinnlighet #manlighet #genus #queer #hbtq #feminism #manifest
Kommentera
Elin Lucassi
Elin <3 Agnes = sant
En god väns kärlek tipsade om något fantastiskt: Queer-seminarium på universitetet. På pappret låter det nästan för bra för att vara sant.
Gratis! Intellektuella människor! Litteratur! Och sa jag att det var gratis?
Taggar: #queer #seminarium #genus
Kommentera
Sebastian Lönnlöv
Breakfast on Pluto
Jag såg filmen "Breakfast on Pluto" redan 2009 och var otroligt förtjust. Det håller i sig - jag har sett om filmen ett antal gånger och älskar den mer och mer. Att den byggde på en bok av Patrick McCabe har jag vetat hela tiden och jag har haft boken i min ägo i ett par år, men först nu läste jag den. Mycket tog det nog emot att jag visste att den är väldigt olik filmen. Och det är den. Otroligt olik.
Visst finns det tragikomik i filmen, men trots allt allvar så har den ändå en varm humor som gör den möjlig att inte bara utstå utan hals över huvud älska. Boken, däremot, är extremt mörk. Här kallas huvudpersonen inte Kitten utan Pussy och hon är en ganska så bitter person som har suttit inspärrad på mentalsjukhus den tid hon inte har prostituerat sig.
I filmen hittar hon sin mamma till slut, mamman som en gång övergav henne som nyfödd efter att ha blivit våldtagen av en katolsk präst. I boken är och förblir det en ouppnåelig dröm. I filmen hittar hon fram till sin pappa till slut och han överger henne inte på nytt, trots att bybornas hat mot den där transpersonen som har flyttat in i prästbostaden leder till en nedbrunnen kyrka. I boken förlåter hon aldrig pappan och istället är det hon själv som drömmer om att tända eld på kyrkan.
Hon tänder inte eld på kyrkan, men väl på en kvinnas hår. Hennes bästa vän Charlie, som hon i filmen bildar en stjärnfamilj med, har också ett helt annat öde. Så gott som allt är annorlunda. Magin från filmen finns inte här, det kan jag genast konstatera. Men hur mycket det än tar emot i början att insupa den svärta som boken innehåller så uppskattar jag boken mer och mer för varje sida. Dess tendens att spåra ur när huvudpersonen gör det. Dess mångfald av tonlägen, rösten hos någon som aldrig har hittat en egen röst. Växlingarna mellan olika pronomen.
Framför allt känns filmen ganska falsk i jämförelse. Att vara transperson och prostituerad nordirländare mitt under konflikten kunde sannolikt inte vara särskilt humoristiskt. Jag fortsätter att gilla filmen - men jag uppskattar boken också, av helt andra skäl.
Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #recension #hbtq #transsexualism #transvestism #queer #mörkt #tungt #obehagligt bra
Kommentera
Sebastian Lönnlöv
Omslag - Queer poesiantologi
"Omslag" har givits ut av Rosenlarv förlag, som annars mest publicerar feministiska, bortglömda klassiker. Den här antologin har undertiteln "Queer poesi" och redaktörerna är Athena Farrokhzad och Linn Hansén. Urvalet bygger på Queerlitt, en queer litteraturfestival som arrangerades i Göteborg tre år i rad.
Texterna är alldeles olika på alldeles olika sätt. De flesta är samarbeten, ofta i dialogform. Många har sina fina stunder, men få är konstnärligt helgjutna helheter. Bäst är Jenny Tunedals Vad jag ser när hon sluter mina ögon som kallar sig "en perverterad översättning av Gertrude Steins What does she see when she shuts her eyes". Bara enstaka bidrag är riktiga lågvattenmärken. Här finns mycket sex, mycket språk, mycket queer, mycket diskussioner om VAD queer är och HUR (om) man kan skriva queer. Rekommenderas!
Betyg: 7/10
Medverkande: Jonas Brun, Kristofer Folkhammar, Tove Gerge, Hanna Hallgren, Leif Holmstrans, Johan Jönsson, Sofia Klittmark, Mara Lee, Emmaniel Nybierg, Sofia Pulls, Matilda Roos, Kajsa Sundin, Jenny Tunedal.
Avdelning: Poesi Taggar: #recension #hbtq #queer #antologi
Kommentera
Sebastian Lönnlöv
Nina Bouraoui - Pojkflickan
Tidigare har jag bara läst Dockan Bella av Nina Bouraoui - en fragmentarisk men intressant nattboksroman. I jämförelse är Pojkflickan en uppenbarelse. Bouraoui återger en till synes självbiografisk berättelse om uppväxten i Algeriet som barn till en fransk och en algerisk förälder. Det faktum att berättarrösten inte är vare sig fransk eller algerisk gör att hen blir ingendera och detta ingentingtillstånd smittar av sig på könstillhörigheten som blir kluven och dubbelbottnad, skapande men ambivalent.
Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #recension #hbtq #hyllning #favoriter #läslycka #språkglädje #kärlek mellan kvinnor #queer #genus #Algeriet
Kommentera
Sebastian Lönnlöv
Ingen hör hemma här mer än du (Miranda July)
Miranda Julys speciella och fina novellsamling Ingen hör hemma här mer än du (No One Belongs Here More Than You) finns i snygg pocket från Alfabeta och är absolut läsvärd. Det här är noveller med ett väldigt originellt tonfall, där logiken är skruvad några varv för långt - det är ganska knäppa berättarröster vi får lyssna till. De mår dåligt, men på ett sätt som blir mera roligt än obehagligt.
Och det kanske är min största invändning mot Ingen hör hemma här mer än du: det är för mysigt, sådär lite fnissigt småputtrigt som en komedi om charmiga knäppskallar. Det här är inte alls några dåliga noveller, de är bra och jag borde anse att de är fantastiska - men de angår mig aldrig på riktigt. De bränner aldrig till, kommer inte tillräckligt nära. Det sanna drivet saknas i min läsning. Novellerna berör mig mer på ett intellektuellt plan än på ett emotionellt sådant och då räcker hbt-inslagen, charmen och originaliteten inte ända fram.
Betyg: 7/10
Miranda July är också regissör till kultfilmen Me and You and Everyone We Know som jag dock inte har sett.
Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #recension #hbtq #novellsamlingar #queer #absurt
Kommentera
Sebastian Lönnlöv
Vad är queer (Fanny Ambjörnsson)
Vad är queer ger många svar men ställer ännu mer frågor. Vad är queer förklarar lättfattligt men inte alltför förenklat inte helt enkla saker. Vad är queer är en lättläst, välskriven och underhållande ingång till queerteori - en alldeles utmärkt bok som borde vara obligatorisk läsning för alla som ännu inte känner sig redo att läsa Judith Butler i egen hög person, men vill fatta ungefär vad hela grejen handlar om. Kort sagt: rekommenderas varmt!
(Och om du inte vet vem Judith Butler är, eller kan förklara minst tre olika betydelser av ordet queer, så finns det helt enkelt bara ett respektabelt sätt att gå vidare i livet: läs!)
Avdelning: Fakta Taggar: #recension #hbtq #hyllning #akademiskt #queer #lättsmält
Kommentera
Sebastian Lönnlöv
Jeanette Winterson - Fyrväktaren
Fyrväktaren är en sagolik bok - och då lägger jag ingen värdering i begreppet. Vi rör oss helt enkelt i en berättarvärld där fantasin är full av påhittighet och det verkliga är synnerligen relativt. Berättaren Silver växer upp i en liten skotsk hamnstad utan pappa och hon är inte gammal när även mamman dör. Helt föräldralös får Silver flytta till fyren längst ut på klippan mot havet - Cape Wrath - och lära sig fyrväkteri av Pew, den tvåhundra år gamle fyrvaktaren som är blind och full av historier om Babel Dark, en man som var präst i det lilla samhället på artonhundratalet och levde ett sällsamt dubbelliv.
Silver och Pew bor i sin ensamhet ute på fyren, de har varandra och sina berättelser om en förfluten tid, men det är 1960-tal nu och samtiden hinner upp dem, en ny tid utan behov av salta historier och fyrväktare. Pew uppfostrar Silver till sin efterträdare, men vad ska hon i själva verket ta sig till? Silvers berättelse om sin vuxendom är om möjligt än mer kryptisk, men helt klart intressant - och Fyrväktaren är en bok som drar in mig i sin säregna sfär och håller mig kvar där tills de alltför få sidorna tar slut.
Silver är en berätterska jag ogärna släpper greppet om, hennes röst är stark och samtidigt skyddslös. Winterson är alltid Winterson och hennes språk är sig självt, det finns helt enkelt ingen annan som kan skriva så dimmigt och lättillgängligt på samma gång. Den som har läst andra av hennes böcker känner igen sig i de originella liknelserna och tendensen att halka in på sidospår och alltid avvika från realismen. Winterson är sagolik på så sätt att hon berättar sagor snarare än att skriva romaner. Däri ligger något ytterst sympatiskt. Det är flera år sedan jag läste min förra Winterson-bok, nämligen Det finns annan frukt än apelsiner, men nu ska jag absolut råda bot på den försumligheten!
Fyrväktaren heter Lighthousekeeping i original och publicerades 2004. Man går säkert miste om massor om man, som jag, läser på svenska. Däremot går man inte miste om något av det svenska originalets charm ifall man, som jag, lyssnar på ljudboken inläst av Regina Lund. Hennes inläsning får alla de olika karaktärerna att komma till liv med skilda röster och mycket känsla, även om hon stundom har en tendens att läsa irriterande snabbt och/eller lågt.
Betyg: 7/10
Avdelning: Skönlitteratur Taggar: #recension #hbtq #kärlek mellan kvinnor #queer #läslycka #språkglädje
Kommentera
Sebastian Lönnlöv
Ninni Holmqvist - Kostym
Den här antagligen aldrig lästa pocketen betitlad Kostym hittade jag i en låda med tre böcker för fem kronor på en torgloppis. Jag hade ingen riktig koll på vem författaren var, men noveller är jag ständigt i behov av så varför inte? Boken blev liggande någon månad, till sist tog jag upp och började läsa men tyckte att den kanske var... lite väl konstig. Boken blev liggande ännu längre, som ett dåligt samvete, någonting jag Borde.
Häromdagen bet jag ihop, fortsatte läsa och var strax alldeles fast. För det är ett oändligt rikt novelluniversium som ryms inom pärmarna till den här debuten från 1995. Många märkliga berättarröster, fint framslipade, framträdande så som de särskiljer sig från den anonyma massan. Det triviala blir magiskt. Vardagen blir en skräckfilm. Upprörande, omskakande, provocerande - precis så som jag vill ha mina noveller. Jag vill bita på naglarna, jag vill spärra upp ögonen, jag vill känna att allting är osäkert och obehagligt och samtidigt njuta för fullt av språk och skrivteknik. Här gläds jag också åt att många noveller har HBT-tema, utan att det blir det enda som skildras. Ytterligare pluspoäng utdelas för att novellerna ofta utspelar sig på resa i olika miljöer. En del av den svenska tristessen går effektivt förlorad.
Jag sitter här häpen efter att ha sträckläst andlöst. Alla senare titlar av Ninni Holmqvist hamnar högt upp på läsalistan. Nu ser jag andäktigt fram emot två ytterligare novellsamlingar (Något av bestående karaktär och Biroller) men även en roman, Enhet, som nyligen har kommit i pocket och tydligen även lanserats på engelska.
Nu slår det mig att jag sett många entusiastiska recensioner av just Enhet - och att jag ett flertal gånger förstrött ögnat Biroller på biblioteket - men det som krävdes för att jag skulle hitta Holmqvists författarskap var tydligen Kostym. En 14 år gammal, oläst och oälskad pocket. Numera läst och älskad och bevarad för all framtid som en skatt.
Betyg: 8/10
Taggar: #recension #hbtq #novellsamlingar #queer #hyllning
Kommentera
Anmäl textfel
