Carl Magnus Juliusson

Nice var nice

Nu är det nästan en månad sedan vi kom hem från franska rivierans huvudstad: Nice!

En stad som kanske inte har en väldans massa attraktioner och monument – men ändå andas av konst och kultur. Åtminstone ett tjog konstnärer och författare runt sekelskiftet 1900 och fram till -50-60-talet ju hade alla en särskild försmak för Nice.

Här är en bild från utanför hotellet, precis vid foten av berget Le Chateau, bara ett tiotal meter från havet, där James Joyce påbörjade sin roman Finnegans Wake.

Kanske den svåraste och märkligaste boken jag läst. Den är skriven på alla språk samtidigt – innehåller således ett ordvitseri på hög nivå. Man fattar långt ifrån så mycket som man skulle vilja – om ens något.

Den tog 17 år att skriva och utkom 1939. Romanen innan, Ulysses, publicerades 1922 – samma år som The Wasteland och Jacobs Room... Modernismen var då igång!

Kommentera

Esther Hansen

Bok- presentation:	Havskatten
Författar- presentation:	Ann Rosman

Spännande semesterläsning att lyssna till

"Den gränslösa" handlar för mycket om sekterism, för lite avd Q men är dock en Adler-Olsen-deckare som för oss till Bornholm och Öland. Stor glädje har jag som vanligt av Stefan Sauks fina uppläsning som fått mig att älska den svenska (översatta) ljudboken mera än den danska. Adler-Olsen har berättat att romanerna om Avd Q vid Köpenhamnspolisen egentligen är en enda roman på tusentals sidor uppdelad på tio böcker. Det samma gäller för flera andra deckare som man kan sträckläsa/lyssna på.

Till exempel Ann Rosmans romaner från Marstrand som ger oss välunderbyggda berättelser från artonhundratalet kopplat med nutiden på ett mycket spännande och engagerande sätt. Inlevelsefullt upplästa av Mirja Turestedt.

Ett annat exempel är den pågående serien med böckerna om engelska arkeologen Ruth Galloway och hennes kontakter med polisen för åldersbestämning av nya och gamla skelettfynd och de därav uppståndne relationer och komplikationer Här preskriberas inga mord! Upplästa av min favorituppläsare Angela Kovacs.

Nyupptäckt denna sommar är för mig Peter Mays trilogi från ön Sankt Lewis i Hebriderna om (ex-)polisen från Edinburgh och hans uppväxt på ön. Mats Eklund är den utmärkta uppläsaren.

Min personliga deckarfavorit just nu är Christoffer Carlssons trilogi om den sobrilberoende polisen, som är aktiv i mina egna söderomsöderområden. I likhet med Jan Guillous Hammiltonromaner får man hela tiden känslan av att, ja, det minns jag, det läste jag i tidningen. Fast alltihop är påhittat. Förtjänstfullt uppläst av Niklas Engdahl.

En massmördare räddar en självmordsbenägen pensionerad polis
Stephen King när han är som bäst utan störande "gostbuster" inslag. "Mr Mercedes"
övertygande uppläst av Johan svensson.

Vi är många som fantiserar om hus o människor vi ser från tåg. Här är en dramatik som griper tag. Om överraskande starka kvinnor där inget är som det först verkar. "Kvinnan på tåget" av Paula Hawkins. Uppläst av favoriten Angela Kovacs

Simona Ahrnstedt, vår egen svenska romancedrottning, blir bättre o bättre. I kombination med Julia Dufvenius blir kärlekshistorien oslagbar: "En enda hemlighet". Mest njuter jag av berättelsen om den somaliska “pigan” som visar sig också vara medicine studerande och hennes idol, läkaren från “Läkare utan gränser” som speciellt engagerar sig för ett barnsjukhus i Tchad. Och självklart det lyckliga slutet som knyter ihop alla olika människor till en enda stor familj. Tänk så outhärdligt om vi inte fick njuta av det emellanåt!

Världen som den ser ut i dag kan vi behöva reflektera djupare över någon gång på semestern också. Frågan om mänskliga rättigheter är ständigt aktuell och kan presenteras på olika sätt:

Skönlitterärt som i Johanne Hildebrandts roman "Älsade krig" om en naiv reporters brutala uppvaknande när hon hamnar mitt i krigets Irak. Hildebrandt vet vad hon talar om då hon själv rapporterat från verklighetens krigsdrabbade Irak. Men i den skönlitterära formen finns utrymme för ett bättre slut än vad det annars så ofta blir. Sara Lind gestaltar romanens hjältar och antihjältar med sin uppläsning.

Det undersökande reportaget är som allrabäst i Carina Bergfeldts “Sju dagar kvar att leva”. Boken är spännande som en roman, omöjligt att sluta lyssna. Tvingar oss att själva tänka efter: Vad tycker vi egentligen om dödsstraffet? Karin Bergquist har den rätta, sakliga tonen i sin uppläsning av boken.

Mest drabbande är kanske Martin Schibbye och Johan Perssons “438 dagar” om två svenska journalister som ville ta reda på sanningen om hur jakten på olja drabbade befolkningen i Ogadenregionen i Etiopien. I stället blev det en berättelse om att bli skjuten, dömt och fängslat i det ökända Kalityfängelset. En berättelse som också får en sorts lyckligt slut, för några.
-Det du har hört i "438 dagar" är inte baserad på en sann historia -det är en sann historia! avslutar författarna.
Boken är uppläst av Martin Schibbye och Martin Wallström

Kommentera

Arga Bibliotekstanten

När vi är på semester och jag upptäcker ortens bibliotek

-Jag vill bara se hur de ordnat återlämningsstationen!
-Nej, vi har redan sett 43 bibliotek den här månaden.

(Dock respekterar jag alltid öppettider och skulle aldrig drömma om att drälla runt när de stänger och personalen vill gå hem.)

Kommentera /Visa 1 kommentarer

Arga Bibliotekstanten

Fem orsaker till att jag önskar jag var ledig hela sommaren

Minskade öppettider, vilket leder till ständig förvirring hos besökarna.

Ingen AC - i år heller.

Sommargäster som dyker upp en gång om året och har glömt våra regler.

Hysteriskt mycket att göra eftersom hälften av personalen är på semester.

Och varje arbetsdag avslutas på samma sätt:

Kommentera

Esther Hansen

Bok- presentation:	Fyrtornet vid Maspalomas
Författar- presentation:	Mattias Lönnebo

Min allraförsta e-bok

Finns det något roligare än att lära nytt? Med stigande ålder och efter att ha gått in i några väggar och stött emot några tak, blir jag allt mera medveten om mina begränsningar. Men desto roligare är det varje gång jag upptäcker att jag fortfarande kan lära något nytt! Och de senaste dagarna har jag lärt en hel del.

Jag skaffade en IPad och lärde mig en del om dens funktioner. Sen hittade jag www.elib.se och följde instruktionerna för hur man gör för att låna en ebok. Och jag klarade det. Vilken skulle jag då välja? Jag är naturligtvis nyfiken på författarna som bloggar för Litteraturmagazinet så jag kollade Mathias Lönnebo. Han har inte gett ut någon ljudbok som är mitt företrukna lässätt numera. Hittade en novell som visade sig vara väldigt trevlig och lättläst: Fyrtornet vid Maspalomas.

Jag skal inte spoliera läsupplevelsen med att berätta allt för mycket om handlingen, bara citera en mening från begynnelsen: ...Det var något med fyrtorn och att finna rätt farled som fascinerade henne.

Jag var infångad och läste genast hela novellen. En novell att bli glad av! Rekommenderas varmt.

Kommentera

Sebastian Lönnlöv

Bok- presentation:	Frances, del 3
Författar- presentation:	Joanna Hellgren
Utg.år:	2012

Semester + Läsning = Sant?

Idag är den första formella dagen av min evighetslånga tvåveckorssemester. Det vill säga, jag har inte arbetat sedan i torsdags, men fredag var ledighet på grund av jobbad helg och helgen var bara... helg. Men idag är det Semester. Vad kommer det att göra för/med min läsning?

I vanliga fall läser jag främst på väg till och från jobbet - totalt nästan tre timmar per dag då jag kan sitta med musik i öronen och en bok i nävarna. Sedan är jag bland böcker hela dagarna och allt som oftast trillar något ner i väskan. Den tiden har jag inte nu, inte heller den ständiga närvaron av lockande låneböcker, men å andra sidan har ju massa tid som skulle passa perfekt för Läsningen av alla böcker jag faktiskt har i mina hyllor. 

Och visst har jag hunnit läsa en del de senaste dagarna, men det är kurslitteratur - och även om det är en sommarkurs vi talar om så infinner sig inte den där riktiga semesterläsningskänslan när det är 225 sidor om kunskapsbegreppets utveckling de senaste femhundra åren.

Men jag har haft lite annat. Frances, del 3. Och idag trillade första delen i Jonas Gardells nya trilogi ner i brevlådan. Mumma! Nu har jag bara cirkus 200 sidor ytterligare kurslitteratur kvar... och en niosidig tenta att skriva. Och sedan är semestern så gott som över. Men då kan jag ju alltid trösta mig med att jag återigen har 3 timmars lästid varje dag och får massor av boktips så fort jag kliver innanför tröskeln till jobbet!

Kommentera